LET'S SAY THAT LOVE IS BLIND, LET'S SAY THAT TIME IS KIND, LET'S SAY THAT IT'S NOT OVER, 'TIL IT'S OVER.

Tiden går sjukt fort. På torsdag har jag bott i Oslo stad i sju månader. Sju månader. Det är fan riktigt länge. Jag vet inte alls vad som hände med tiden. När jag kom hit trodde jag inte att jag ens skulle bo här i ett halvår, men som det ser ut nu så blir det i alla fall ett år. Tiden kommer säkert rinna iväg lika snabbt, om inte snabbare de resterande fem månaderna. Och jag vet att jag säger det hela tiden, men jag har så sjukt mycket att se fram emot. På torsdag kommer siis och mamii så jag längtar ihjäl mig. Och på tisdag kommer äntligen sabsii hit! Gah, håller typ redan på att planera vad vi ska göra och vart vi ska vara på sabsors första helg. Kanske lite överdrivet, men det struntar jag i.

Mina tankar börjar spela mig ett spratt. Jag vet inte vad dom vill och jag vet inte hur jag ska få det att sluta. Har börjat lyssna på väldigt konstig musik också som får tankarna att flöda ännu mer. Det är verkligen inte det jag behöver just nu. Jag vill bara leva och må utan att behöva tänka på morgondagen. Men hela tiden måste man tänka på framtiden och planera. Jag är less på att planera, jag vill ba'va. Kan ingen ba'va med mig?

Nu börjar Albin att plinga på gitarren så ska bara stänga ögonlocken och njuta. Jag hoppas att han stannar här i sommar också. Vilken fyrklöver vi skulle bli, jag, saaabs, albino och adamos.

Kommentarer
Postat av: sofie

kan inte annat än hålla me om det mesta. tiden går ibland snabbare än man tror och det är fan jobbigt att man måsta tänka på framtiden och planera nåt. Man vill bara va =) kul att du blir kvar längre !:)

2010-03-17 @ 13:59:43
URL: http://oneofme.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0