malin

Det regnar. Snart har det gjort det i 24 timmar. Utan uppehåll. Sinnes. Man märker faktiskt nu hur mycket vädret påverkar ens humör. Eller i alla fall mitt humör. När solen skiner - skiner humöret. När det regnar och är grått och trist - då vill man bara sjunka ner genom jorden. Precis som nu.
Har dessutom funderat en hel del på en Norge-resa. Det låter mer och mer lockande ju oftare jag tänker på det. Boende - check. Sällskap - check. Jobb - inte check. Om jag var säker på att jag skulle få ett jobb där nere skulle jag ta mitt pick och pack och sticka direkt. Utan att tveka. Här har jag ingenting att hämta. Jag vill se något nytt och jag vill göra det nu! Ska försöka flörta in mig hos sabinas pappa (ta inte det här fel) men han känner en person som jobbar inom resturangbranschen och kan kanske på så vis få ett jobb. Ska bara ta mig i kragen och prata med honom. Är det ingen som vill följa med? Ingen frivillig?
Nytt land, ny stad, nytt jobb, nya människor, ny början. Inget som lockar? 


Klockan är mycket. Borde kanske sova. Får se om det går. Hjärnan är överbelastad.

All I wanna say is that don´t really care about us